Energimyndigheten gillar vind- och bioenergi

Tomas Kåberger har avverkat två av sex år som generaldirektör på Energimyndigheten. En central del i arbetet är att öka andelen förnybar energi i landet — om tio år ska den vara uppe i 49 procent. Uppdraget kommer från EU.
– Framförallt ska vi bygga ut bioenergin, men också vindkraften, säger Tomas Kåberger.

När Cleantech Sweden får en pratstund med Tomas Kåberger, generaldirektör på Energimyndigheten, kommer ofta  bioenergi på tal. Genom åren har det i Sverige skapats en bioenergibransch värd att vara stolt över. Och nu – inom ramen för EU:s påverkan – kan den mycket väl blomma ut i något alldeles extra.

Cleantech Sweden: Varför är svensk bioenergi speciell?

Tomas Kåberger: – I Sverige är bioenergibranschen till nästan 100 procent baserad på biprodukter från annan biomassaindustri, jord- och skogsbruk och livsmedel. Och då har vi nått högsta bioenergianvändningen per capita i världen. Talar man bioenergi på kontinenten, så tänker man omedelbart jordbruksgrödor.

Vilken strategi har fört oss hit?

– Sverige har inte en energipolitik som är baserad på grandiosa strategier utan på generella ekonomiska styrmedel och det sätter sina spår i teknikutvecklingen.

– Beskattningen av fossila bränslen har skapat efterfrågan på bioenergi och det har blivit energi-Sveriges framgångssaga. Det blev konkurrens mellan olika idéer på hur man skapar alternativa energiresurser, vilket gjorde att vi hittade billigare biomassa och effektivare system än någon föreställde sig i förväg.

– När man på kontinenten gjorde upp bioenergistrategier bestämde man sig istället för att subventionera jordbruksgrödor, vilket blivit väldigt dyrt.  Så inom detta område har idéerna kring generella ekonomiska styrmedel varit framgångsrika och resultatet kostnadseffektivt.

Är det etiskt försvarbart att göra energi av mat?

– Det är värt att diskutera. I Europa och USA finns gott om åkermark och subventioner för att man inte ska odla mat där. Då är ju tanken att odla grödor för att göra energi en bra ide jämfört med att betala för att inte odla alls.

– Ser man mer globalt så finns det mycket mark i södra delarna av Afrika och Latinamerika som inte odlas för att man inte kan exportera livsmedel till Europa och Nordamerika på grund av tullmurar och subventionerade jordbruksprodukter. Så det är inte brist på åkermark som gör att folk svälter, utan fattigdom och brist på investeringar i jordbruket.

Sverige hade målet att nå 60 procent förnybar el i år. Hur går det?

– Det klarar vi nog inte riktigt. Andelen förnybar el var 57 procent förra året, varav 47 procent vatten, 2 procent vind och 8 procent biokraft, så vi är ju inte så långt ifrån målet.

Sverige har i uppdrag av EU att öka andelen förnybar energi till 49 procent till år 2020. Hur ska det gå till?

– Framförallt ska vi effektivisera användningen av energi, ersätta fossila bränslen för uppvärmning, men också öka elproduktionen från bioenergi och vindkraft. Vattenkraften kommer inte att byggas ut så mycket, enligt våra prognoser.

– År 2020 tror vi att bioenergi kommer att stå för hälften av den förnybara energin i landet. I elproduktionen kommer bio- och vindkraften att stå för 10 till 15 TWh var år 2020.

Varför denna bioenergihausse?

– Bioenergin är billig och redan en stor källa för industriell värme och fjärrvärme i Sverige. Förra året var bioenergianvändningen i Sverige större än vatten- och kärnkraften sammantaget, men eftersom de flesta tittar på el-statistik och tror att det är all energi så missar man lätt att bioenergi är så stort.

– Man kan säga att bioenergin gick om oljan i fjol och bidrog mest till energianvändning i Sverige. Då tänker man på hela transportsektorn, uppvärmning, el och allt annat. Men för att ekvationen ska hålla måste man räkna bort utrikes sjöfart, utrikes flygtrafik och användning av olja i icke-energiändamål som exempelvis inom plastindustrin.

Ok, men hur stöttar Energimyndigheten bioenergiområdet då?

– Bioenergin hjälps mest av höga oljepriser och koldioxidskatter på fossila bränslen.
 
– Men just nu satsar staten mycket pengar på demonstrationsanläggningar som visar hur man kan tillverka drivmedel för transportsektorn på nya sätt. Det är Chemrec och Domsjö som ska tillverka DME (dimetyleter) eller metanol genom förgasning av svartlut i skogsindustrin, Eon och Göteborg Energi som ska tillverka bio-metan från flis och en pilotanläggning i Värnamo som ska göra olika drivmedel från biomassa.

Satsningarna ska svara på EU:s ambition att åstadkomma 10 procent förnybara drivmedel inom transportsektorn, särskilt genom förgasning av biomassa istället för att använda åkermark för att odla rapsolja eller annat.

Du säger att ni fått mycket pengar till detta. Hur mycket?

– Det är svårt att svara på. Anslaget jag syftar på var på 875 miljoner kronor, men gällde inte och användes inte enbart till biodrivmedelsteknik. Vi har också valt att satsa på elfordon och vågkraftverk.

Hur stöttar ni utvecklingen av andra förnybara energikällor?

– När man tittar på utveckling av våg-, vindkraft och solenergi i Sverige så har det inte funnits några långsiktiga strategier utan där har det varit projekt och idéer som har ansökt om pengar och fått det. Nu finns det branschorganisationer med visioner och elcertifikat som skapar efterfrågan. Då kan forskning och utveckling tas till vara industriellt.

Varför är det en så extremt komplicerad tillståndsprocess kring vindkraftsbygge i Sverige?

– Går man tillbaka i den svenska historien och tittar på utbyggnaden av vattenkraften och kärnkraften, som är de två stora komponenterna i landets elproduktion, så införde man i båda dessa fall en särskild lagstiftning för att det skulle gå lätt. Vattenlagen för att reglera vattenkraftsutbyggnaden, och atomlagen för att reglera hur tillstånd till kärnkraftsutbyggnaden skulle beviljas. Där är vi inte med vindkraften.

Är Sverige hopplöst efter inom vindkraft?

– Vi är efter, men inte hopplöst efter. Det har saknats efterfrågan på vindkraft i Sverige. Därför har vi inte heller några etablerade tillverkare av kompletta vindkraftverk. Men flera svenska företag har blivit stora underleverantörer till vindkraftstillverkare i resten av världen, utan att någon egentligen vetat om det.

– När jag var i Kina för två år sedan och landet ännu inte var världens största utbyggare av vindkraft frågade jag en kines om landet skulle bli det under 2008. Han svarade: ”Ja det ska vi”. Då sade jag att min amerikanska kollega säger att USA kommer att vara störst 2008. Då blev kinesen tyst, sen sa han ”om Kina misslyckas är det Sveriges fel”.

– Orsaken var att det som begränsade vindkraftsutbygganden i Kina under 2008 var bristen på stora rullager och SKF var den stora leverantören som inte kunde leverera de volymer som kineserna ville ha. Därför blev det Sveriges fel om Kina inte spöade USA i utbyggnad, skrattar Tomas Kåberger. 

• Kommentera
• Sök

kommentarer (0)

Kommentera

Personuppgifter:

Namn:

Mail: Vill inte bli underrättadUnderrätta mig

Hemsida:

kommentar:

Titel:

UBBKod:         -färg-aquasvartblåfuchsiagrågröncitronbrun/lilamarinolivpurpurrödsilvertealvitgul -storlek-minstlitenmediumstorXstor

Meddelande:

Säkerhet

Skriv in CAPTCHA koden.

Joomla components by Compojoom